:::Hemma hos Lorei:::

2005-04-15 - 11:53

Hmm... har alla fått vårkänslor!?!

Nog för att jag har känt av dem, men...

Vet inte om jag ska bli arg, oroad, smickrad, nervös, chockad, glad...just nu är jag lite av allt tror jag.
Lite fjortisvarning är jag rädd för.


**************************************

Idag såg jag den dam jag vill bli när jag blir stor!

Hon gick förbi mig där jag satt i trappen på järnvägsstationen. Hon är helt klädd i svart med lång, svepande sammetskjol, svart tajt top i spets och svart fuskpäls. På det eldröda håret sitter en stor, lustig hatt i svart päls och på fötterna svarta höga mormorskängor. Ansiktet är rynkigt och väderbitet på ett sätt som vittnar om att hon verkligen har LEVT! HOn är kraftigt, men smakfullt, sminkad och i handen bär hon en liten, brun och nött resväska i skinn täckt med klisterlappar.
Vart har hon varit? Vart är hon på väg?
Vi stiger båda på tåget mot Stockholm och jag sätter mig på en plats där jag kan fortsätta att studera henne i smyg.

Mina tankar vandrar iväg….

…..sitter i ett dunkelt hörn på en rökig bar i Montmartre. Askan yr från cigaretten i det långa svart munstycket när hon ivrigt gestikulerar. De unga konstnärerna diskuterar intensivt, så uppslukade att världen runtomkring tycks ha försvunnit.

….en ensam kvinna sitter vid det lilla fönsterbordet på caféet i Nyhavn, Köpenhamn. Hon tittar på folkvimlet utanför, turisterna, ungdomarna och solglittret i kanalen. Hon smuttar på den gröna absinthen och tänder en cigarett. Det vilar ett skimmer av vemod och stolthet över den märkliga kvinnan i svart.

…en röd liten stuga i skogsbrynet, strax utanför den stora staden bor det en märklig kvinna. Just där ängarna börjar ligger den, med den mörka, trolska skogen ruvande i bakgrunden. På gården finns förutom stugan ett litet kokhus, ett hönshus och en stor loge.
På förstukvisten prunkar blommor i rött, vitt och blått, på gårdsplaner sprätter några hönor omkring. På gärdsgården som kantar den lilla örtagården sitter en stolt tupp uppflugen och bevakar sitt harem. Ur de öppna fönstren svävar toner och de vita gardinerna fladdra i vinden.
I taket på den lilla kokstugan hänger knippen med torkade växter och örter och en aromatisk doft letar sig ut. Utanför logen står den stora, blänkande bilen och längtar efter att få köras längs de slingrande vägarna.
Tre svarta katter ligger på motorhuven och solar sig. Då och då tvättar de lojt en tass eller viftar bort en envis fluga för att sedan återgå till solandet.
På klädstrecket hänger klänningar, kjolar och tröjor på tork. Det luktar rent, tvättmedel och sommarblom. I hängmattan under äppelträden ligger en kvinna och sover. En bok ligger uppslagen nedanför på marken bredvid karaffen med isad sangria. Ett litet leende skymtar i mungipan. Vem drömmer hon om?


Jag tittar på henne där hon sitter. Vad bär hon på för hemligheter?

Så är tåget framme vid min station, det är dags att kliva av. Jag traskar hemåt i regnet och funderar. Vem kommer jag att vara om 40 år? Vilka hemligheter kommer jag att bära på?
Jag hoppas att jag ska se lika befriande udda ut som damen på tåget.

|

Lyckan är en dröm och lidandet en verklighet.
Francois de Voltaire
::förra:: - ::nästa::