:::Hemma hos Lorei:::

2004-12-28 - 12:31

Så var julen över och vi ser fram emot nyår istället.
Jag tillbringade julafton hemma i lugn och ro, medan dottern som vanligt firade med far och familj. Vid 18-tiden var hon hemma igen och vi mös i soffan med gröt och godsaker.
Juldagen, den sedvanliga festdagen, tillbringade jag först en liten stund med Arbogavännerna och satte mig sedan på tåget till Köping. Där var det ju full fart som alltid på julen. Det var kul. En hel del hemresta vänner var där, alltid roligt att träffa. =)
Nu sitter jag på jobbet och surfar lite medan dottern med kompis springer runt på stan i Örebro och mellandagshandlar. Jag hoppas verkligen att hon får tag på bra saker. Hon behöver massor med nya kläder, så.....

Vad som händer på nyår?
Jag vet faktiskt inte ännu.... vet inte om dottern tänker fira med mig eller om hon vill vara hos ngn kompis. Hon får bestämma själv. Skulle jag nu vara själv på nyårsafton finns det några olika förslag. Dels har Kungsörsklubben sin sedvanliga nyårsfest, dels är ju nästan alla Arbogavännerna med i lokala nyårsrevyn. De har sagt att om jag kommer efter supé och själva revyn är det helt ok att smita in gratis och efterfesta med dem. Det låter ju oxå kul. ;) Är jag hemma med dottern blir det lite god mat och sedan ut på stan för att se fyrverkerierna. Vi får se vad som händer.

Så till tråkigare saker. Just nu rinner tårarna i själen för alla naturens offer i Asien. En sådan oerhörd katastrof! Dels för Sverige, så många svenskar befinner sig där nere. Alla känner vi nog någon som är där över helgerna. Själv har jag arbetskamrater där som tack och lov är utom fara. Många svensakr/skandinavier är döda och vi har nog inte sett slutet på det ännu.
Nu är det ju ändå så att de turister som finns där nere på ett eller annat sätt kommer hem till slut. De har ett tryggt hem att komma till i slutändan. Hur det ska gå för invånarna i dessa länder, vars hela liv har slagits i spillror, är ju i dagsläget omöjligt att överblicka. Famlijer som har så gott som utplånats, deras hem och försörjning är borta, dessa fattiga länder som är så beroende av turistnäringen. Vi har ett globalt ansvar för detta, sannerligen. Att den svenska regeringen står handfallen.... är någon förvånad? Jovisst, internationella insatser är vi bra på, där funkar det tydligen. Värre är att våra svenska ledare misslyckas i att ta hand om våra egna. Låt statens flygplan hämta hem de våra genast! Kan de användas till semesterresor för högt uppsatt personal kan de väl för guds skull användas i räddningsaktioner!?!
Ur led är världen. Åtminstone Sverige.

För att återgå till min egen lilla egoistiska värld.....
Jag känner mig lite ensam, faktiskt. Jag vill vara förälskad, kär och framförallt älskad. Jag vill gå hand i hand i det vintervita, jag vill sitta i soffan och kramas. Jag vill drunkna i ögon som ser på mig med värme. Jag vill höra någon andas bredvid mig i sängen och veta att jag är en del i tvåsamhet.
Jodå, jag har min T kvar, om ni undrar. Men han gör inte stor nytta för min längtan när han sitter 40 mil bort. Inte är han mannen med stora ord heller för den delen. Fy på dig! ;)

Men jag antar att det blir en ljusning på den punkten så småningom. Speciellt om han nu flyttar till E-tuna. GÖR DET! =)

Ha ett gott nytt år alla!

|

Lyckan är en dröm och lidandet en verklighet.
Francois de Voltaire
::förra:: - ::nästa::